söndag 20 december 2009

Angående trimning

Jag trimmade mina djur när jag var en aktiv utställare. Detta var mellan fjorton och sexton års ålder. Jag fick alltid komplimanger för mina vältrimmade djur, dock gick det inte speciellt bra på utställningarna för det. Men det är ju en annan femma.

Hur som. När jag trimmade lät det såhär "ryck-pip-ryck-pip-ryck-pip" osv osv osv ungefär 500 gånger tills djuret var färdigtrimmat. Rycket var jag och min pincett, pipet kom från mitt lilla marsvin. Minns speciellt en amerikansk crested-hona vid namn Chess som tåligt fann sig i denna behandling, fast med ett och annat pip.
Det dåliga samvetet kommer tillbaka och hugger mig i hälarna, och nog kändes trimningen fel redan då, det minns jag ju. Men så gjorde ju alla i SMF. Herregud, man fick ju inte ens visa sina otrimmade djur (eller, fick fick man väl, men då blev ju resultatet därefter) på utställning, så det är klart att jag trodde det var okej. Intalade mig att det var okej.

Två långhår som skulle rullas har jag också haft i min dar. Den första - Mike - kan ha varit mitt gosigaste och sötaste marsvin ever. En svart och brun merino som älskade att kela och ligga på rygg. Älskade mig. Tills kammen kom fram, vill säga. Han HATADE den. Högg i kammen så det blev märken. Höll sånär på att hugga mig i handen så blodet sprutade. Han klipptes kort och därefter rådde frid.

Jag gav upp både långhår, teddys och släthår fram till 2002, då jag skaffade marsvin igen efter ett långt uppehåll. Nu minsann, skulle jag lära mig att rulla långhår.
Michi inköptes. Jag började så smått att försöka vänja honom vid kammen. För att göra en lång historia kort så blev det samma visa som med Mike. Blod, hugg och skrik.
Han klipptes kort, och jag insåg att någon rullexpert skulle jag då aldrig bli. Jag var lika glad för det ändå, men gladast var dock svinen.

Min poäng, och det som alla glada rullare och trimmare borde ta till sig är blott denna:

Om marsvinen fick välja, skulle de rullas och trimmas då? Nej, det skulle de inte.
FÖR DET GÖR ONT OCH ÄR OBEHAGLIGT!

Rub it in, people.

2 kommentarer:

  1. Jag blir ledsen bara jag tänker på att det finns marsvin som får pälsen utryckt... Jag förstår inte hur man kan sätta sig med en päls-älskling i knäet och sen metodiskt börja göra den illa. Det är en galen värld...

    Grattis till den lilla som kommer hem snart, för visst ska den lilla Eragonsungen till dig?

    SvaraRadera
  2. Ja, det är helt snett. Och tyvärr verkar ju de som håller på inte fatta ett smack av vår kritik... Jag kan förstå det på sätt och vis, då jag varit inne i det själv. Det blir en slags hjärntvätt.

    Ja, lilla Pavlena kommer till mig nästa vecka =) Mys mys!

    SvaraRadera